Vad är ESA och EBR? En komplett guide till elbranschens regelverk

Elbranschen är en av de mest reglerade sektorerna i Sverige, och med all rätt. Varje år sker allvarliga tillbud och olyckor kopplade till elektricitet, ofta på grund av bristande kunskap eller slarv med säkerhetsrutinerna. För dig som arbetar inom elteknik, kraft eller anläggning är förkortningarna ESA och EBR vardagsmat, men det råder ofta en begreppsförvirring kring vad som egentligen är vad. Är det lag? Är det en rekommendation? Och vem behöver egentligen vilken utbildning?

I denna guide går vi till botten med begreppen. Vi reder ut skillnaderna mellan elsäkerhetsanvisningar (ESA) och elbyggnadsrationalisering (EBR), och förklarar hur dessa ramverk samspelar med svensk lagstiftning för att skapa säkra arbetsplatser.

Grunden: Två sidor av samma mynt

För att förstå strukturen i den svenska el- och anläggningsbranschen måste man skilja på tekniskt utförande och säkerhet vid arbete. Det är här ESA och EBR kommer in i bilden. Båda systemen förvaltas av branschorganisationen Energiföretagen Sverige, men de fyller helt olika funktioner.

Enkelt uttryckt kan man säga så här:

• EBR talar om hur du ska bygga nätet för att det ska bli tekniskt och ekonomiskt hållbart.

• ESA talar om hur du ska bete dig för att inte dö eller skada dig under arbetets gång.

Vad är EBR (Elbyggnadsrationalisering)?

EBR är ett system av standarder och riktlinjer för att bygga och underhålla elnätet. Det startade som ett sätt att standardisera material och metoder. Innan EBR fanns kunde en stolpe se ut på ett sätt i Skåne och på ett helt annat sätt i Norrland. Detta var ineffektivt och dyrt.

Idag fungerar EBR som ett “receptverk” för eldistribution. Det innehåller allt från kostnadskataloger (EBR-listan) till tekniska beskrivningar av hur kabelskåp ska monteras eller hur en luftledning ska spännas. För entreprenörer är EBR avgörande vid upphandlingar och kalkylering.

Ett av de mest kritiska områdena inom EBR för markentreprenörer är kabelförläggning. När vi gräver ner infrastruktur i backen ställs enorma krav på utförandet för att kablarna ska hålla i 50 år eller mer. Felaktig sandning eller felaktigt djup kan leda till kabelbrott långt senare. Därför är utbildning inom EBR Kabelförläggning ofta ett strikt krav från nätägarna för alla som sätter skopan i backen i närheten av ledningsnätet.

Vad är ESA (Elsäkerhetsanvisningarna)?

ESA är elbranschens eget regelverk för att förebygga skador orsakade av el. Även om ESA inte är en lag i sig, fungerar det som branschens tolkning av Elsäkerhetslagen och Arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljöverket säger att arbetet ska ske säkert. ESA beskriver hur det ska gå till praktiskt.

ESA täcker allt från riskhantering och planering till specifika arbetsmetoder som “Arbete med spänning” (AMS) eller “Arbete nära spänning”. Det definierar tydliga roller på arbetsplatsen, såsom Elsäkerhetsledare och Elarbetsansvarig, och ställer krav på kommunikation och ordergivning.

Om en olycka inträffar och ärendet hamnar i domstol, kommer rätten att titta på om man följt ESA. Har man inte gjort det, är det mycket svårt att hävda att man har vidtagit “nödvändiga skyddsåtgärder” enligt lagen.

Vem omfattas av kraven?

En vanlig missuppfattning är att dessa regler bara gäller elektriker och linjemontörer. Så är inte fallet. I dagens komplexa entreprenader rör sig många yrkesgrupper i miljöer där det finns elektriska risker.

1. Elinstallatörer och tekniker inom industri

För dig som arbetar med installationer i fastigheter eller industriella anläggningar är ESA-kraven lika skarpa som för dem som klättrar i stolpar. Här handlar det ofta om att säkra brytning, låsning och märkning innan arbete påbörjas. Kursen ESA Industri och Installation är anpassad specifikt för dessa miljöer och fokuserar på de risker som finns i ställverk, centraler och industriprocesser.

2. Anläggare och maskinförare

Grävmaskinister och anläggningsarbetare tillhör en av de mest utsatta grupperna. En grävmaskin som sliter av en högspänningskabel eller kommer för nära en luftledning kan orsaka livsfarliga ljusbågar.

För icke-elektrisk personal som arbetar i närheten av elanläggningar krävs utbildningen EBR ESA-E2 (Icke elektriskt arbete). Den lär dig att identifiera risker, förstå säkerhetsavstånd och kommunicera med elsäkerhetsledaren. Saknar du denna utbildning får du ofta inte ens beträda en ställverksgård eller arbeta under en kraftledning. Är du osäker på om din personal uppfyller kraven? Läs mer om ESA-E2 här.

3. Solcellsmontörer

Solcellsbranschen har exploderat, och tyvärr ser vi också ökade risker här. Solceller producerar ström så fort solen lyser, vilket innebär att man ofta arbetar med spänningssatta delar på höga höjder. Det krävs specifik kompetens för att hantera likström (DC) säkert. Vi rekommenderar starkt att företag i denna nisch säkrar kompetensen genom utbildningar riktade mot solcellsinstallationer, där elsäkerhet är en integrerad del.

ESA 14 vs ESA 19 – Vad gäller?

Under många år var ESA 14 begreppet alla kände till. 2019 lanserades ESA 19, som är den nu gällande versionen. ESA 19 innebar en modernisering där man harmoniserade de svenska anvisningarna med europeisk standard (EN 50110).

De viktigaste skillnaderna handlar om terminologi och en tydligare rollfördelning. Begrepp har bytt namn och ansvarsområden har förtydligats för att minska risken för missförstånd. Trots att ESA 19 har gällt i flera år lever ESA 14 kvar i vissa äldre, långlöpande kontrakt. Men för alla nya arbeten och för att upprätthålla modern säkerhetsstandard är det ESA 19 som gäller.

Kom ihåg att ESA-certifikat är en färskvara. Branschkravet är normalt att utbildningen ska repeteras vart tredje år. Har ditt certifikat gått ut? Då är du formellt sett inte behörig att utföra arbetet. Det är enkelt att åtgärda genom en repetitionskurs. Boka din repetition för EBR ESA-E1 här.

Lagstiftning och Ansvar

Varför är det så viktigt att följa dessa anvisningar? Grunden ligger i Arbetsmiljölagen (1977:1160) och Elsäkerhetslagen (2016:732).

Enligt Elsäkerhetslagen ska den som utför elinstallationsarbete se till att arbetet utförs på ett sätt som ger betryggande säkerhet. Elsäkerhetsverket utövar tillsyn, men de detaljerar inte exakt hur varje moment ska göras. Istället hänvisar man till “god elsäkerhetsteknisk praxis”. I Sverige är ESA definitionen av god praxis.

Arbetsgivarens ansvar

Som arbetsgivare är du skyldig att se till att din personal har rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Om en olycka sker och det visar sig att personalen saknar ESA-utbildning eller att man inte följt EBR-standarden vid förläggning, ligger ansvaret tungt på företagsledningen. Det kan leda till företagsbot, skadestånd och i värsta fall fängelse för vållande till kroppsskada eller annans död.

Beställarens ansvar

Även beställaren (t.ex. nätbolaget eller kommunen) har ett ansvar att ställa krav. De flesta nätägare i Sverige släpper inte in entreprenörer på sina anläggningar utan uppvisat ESA-certifikat (Wattityd).

Sammanfattning: Säkerhet är ingen förhandlingsfråga

Att arbeta med el och infrastruktur är ett hantverk som kräver respekt. ESA och EBR är inte byråkratiska hinder, utan livlinor som är framtagna av branschen själv för att skydda oss.

Oavsett om du är montör som klättrar i stolpar, grävmaskinist som lägger fiber, eller installatör i industrin, så är kunskapen om dessa regelverk din viktigaste skyddsutrustning.

Vi på Entreprenadutbildning.se erbjuder ett komplett utbud av kurser inom el och teknik, anpassade för både fackkunniga och instruerade personer. Vi ser till att du får den kunskap som krävs för att arbeta säkert och följa marknadens krav.

Utforska hela vårt utbud av El- och teknikutbildningar här