Elektrikerna blir allt bättre på att skydda sig, men för alla andra som jobbar nära el går utvecklingen åt fel håll. Elsäkerhetsverkets färska statistik för 2025 visar att olyckorna nu ökar i yrken utanför elbranschen, med byggverksamhet i topp. För dig som leder personal på bygg- och anläggningsprojekt väcker det en obekväm fråga: har alla i laget den elsäkerhetskompetens som arbetet kräver? Våra ESA-utbildningar finns till för exakt den situationen, även, och kanske framför allt, för den som inte är elektriker.
Elolyckorna minskar hos elektrikerna – men ökar hos alla andra
Under 2025 anmäldes 180 elolyckor som ledde till sjukfrånvaro, och två personer omkom, en i arbetet och en på fritiden. Det visar Elsäkerhetsverkets senaste elolycksfallsrapport.
Bakom totalsiffran döljer sig två motsatta trender. Bland elyrkespersoner har olyckorna med sjukfrånvaro minskat rejält, från 74 fall 2022 till 48 fall 2025. Systematiskt elsäkerhetsarbete och återkommande utbildning ger tydligt resultat. Samtidigt konstaterar myndigheten att elolyckorna ökar i andra yrkeskategorier, och att flest olyckor sker inom byggverksamhet och tillverkning.
Mönstret är svårt att missa: de som utbildas kontinuerligt skadas mer sällan. De som betraktar el som “någon annans ansvar” tar en allt större del av olyckorna. För arbetsgivare utanför elbranschen är det ett kvitto på att elsäkerhet inte längre kan avgränsas till elektrikernas arbetsberedningar, den behöver in i hela arbetslagets vardag.
Varför drabbas just bygg och entreprenad?
På en byggarbetsplats är el sällan huvuduppgiften, men den finns överallt. Maskiner ansluts provisoriskt, kablar dras genom lokaler där många yrkesgrupper rör sig, och markarbeten sker nära ledningar som ingen i arbetslaget har lagt. Elsäkerhetsverket pekar på bristfälligt kablage som en vanlig bakomliggande orsak till olyckorna.
Statistiken visar dessutom att 36 procent av de skadade är mellan 21 och 30 år. Unga och nyanställda är överrepresenterade, ofta för att de ännu inte lärt sig känna igen riskerna eller inte vågar stoppa ett arbetsmoment som känns fel. Det är en ledningsfråga snarare än en individfråga, rutiner och utbildning måste finnas på plats innan den oerfarne ställs inför risken, inte efteråt.
Vad kräver ESA 2026 av den som inte är elektriker?
Sedan den 29 maj 2026 gäller de nya elsäkerhetsanvisningarna ESA 2026, som bygger på den senaste utgåvan av standarden SS-EN 50110-1. Anvisningarna är elbranschens gemensamma regelverk för arbete där det finns elektrisk fara, och de omfattar inte bara elektriker.
ESA skiljer nämligen på elektriskt och icke elektriskt arbete. Gräver du intill en kabel, röjer intill en ledningsgata, ställer upp en lift nära en luftledning eller utför byggarbete inne på en anläggning? Då utför du icke elektriskt arbete i närheten av elektrisk fara, och då förväntas du känna till hur riskerna hanteras: vilka avstånd som gäller, vem du ska ha kontakt med innan arbetet startar och vad du gör om något oförutsett inträffar.
För den rollen finns utbildningen EBR-ESA-E2 Icke elektriskt arbete, som riktar sig just till personal utan elteknisk bakgrund. Den genomförs på distans och ger intyg efter godkänt prov, utan att du behöver ta maskinföraren eller anläggningsarbetaren ur produktion en hel dag.
Så säkrar ni kompetensen i arbetslaget
Börja med att kartlägga vilka i laget som någon gång arbetar nära el, räkna in inhyrda och underentreprenörer, inte bara de egna anställda. Erfarenheten från olycksstatistiken säger att det sällan är elektrikern som saknar utbildning; det är alla andra. Räkna också med att beställare inom energi- och anläggningssektorn begär intyg innan personal släpps in på en anläggning. Har ni dokumentationen samlad från början slipper ni stressen när frågan kommer i en upphandling eller vid uppstartsmötet.
Prioritera sedan de unga och nyanställda. Att mer än var tredje skadad är under 31 år betyder att introduktionen är det viktigaste tillfället att bygga in elsäkerheten. En genomförd ESA-kurs innan första dagen på arbetsplatsen kostar några timmar, en elolycka kostar sjukfrånvaro, utredning och i värsta fall betydligt mer.
Håll till sist koll på giltighetstiderna. Nya ESA-certifikat gäller i tre år, och den som gick sin utbildning enligt det gamla regelverket behöver stämma av vad som gäller efter övergången till ESA 2026. Ett utgånget intyg upptäcks alltid vid fel tillfälle: vid revision, vid upphandling eller efter en händelse.
Vanliga frågor om ESA för icke-elektriker
Måste man vara elektriker för att gå en ESA-utbildning? Nej. ESA omfattar även icke elektriskt arbete, och utbildningen för den kategorin är byggd för personal utan elteknisk bakgrund, maskinförare, anläggningsarbetare, röjare och andra som arbetar nära elanläggningar.
Vilken utbildning behöver den som gräver eller bygger nära ledningar? För arbete i närheten av elektrisk fara utan att själva elarbetet ingår är EBR-ESA-E2 Icke elektriskt arbete rätt nivå. Är du osäker på vad som gäller i ett specifikt uppdrag styr ofta beställarens krav, kontrollera kontraktet.
Hur länge gäller ett ESA-certifikat? Nya certifikat gäller i tre år. Certifikat utfärdade före regelverksbytet gäller sin ordinarie giltighetstid, förutsatt att innehavaren genomför den webbaserade uppgraderingskursen till ESA 2026.
Räcker en gammal ESA-utbildning från tiden före 2026? Regelverket är utbytt sedan 29 maj 2026, så kompetensen behöver stämmas av mot de nya anvisningarna. Har certifikatet dessutom hunnit gå ut krävs ny utbildning, inte bara uppgradering.
Utbilda laget innan statistiken gör det åt er
Trenden i siffrorna är tydlig: utbildning fungerar. Hos oss genomför din personal ESA-utbildningen online, i egen takt och med intyg direkt efter godkänt prov, oavsett om de är elektriker eller aldrig har öppnat ett elskåp. Se våra kurser inom el och teknik och boka platser för hela arbetslaget i dag.
