Frågan om någon ska gå ESA fackkunnig eller instruerad person ställs nästan alltid fel. Den ställs om personen, vad hen heter i organisationen, hur länge hen jobbat, om hen är “van vid el”. Men valet avgörs inte av personen. Det avgörs av vad personen ska göra. Den som bokar ESA-utbildning online åt sin personal gör klokt i att börja i arbetsuppgiften och arbeta sig bakåt därifrån.
Börja i arbetsuppgiften, inte i personen
Två frågor räcker långt.
Den första: ska personen utföra elektriskt arbete, eller ska personen arbeta nära en anläggning utan att röra den? Det är den skarpaste gränsen som finns i sammanhanget, och den avgör mer än något annat.
Den andra: har personen elteknisk utbildning och erfarenhet i botten? Inte “har hen hållit på med el förr”, utan har hen en utbildning som gör att hen självständigt kan bedöma en elektrisk risk och avgöra vad som är farligt.
Svaret på de två frågorna pekar nästan alltid ut rätt kurs. Resten av den här texten handlar om vad svaren betyder i praktiken.
Fackkunnig – den som kan bedöma själv
En fackkunnig person har elteknisk utbildning och erfarenhet som gör att hen på egen hand kan bedöma riskerna i ett arbete och undvika de faror el kan medföra. Det är den avgörande formuleringen: självständigt. Ingen behöver stå bredvid och tala om vad som är farligt.
Det är den fackkunniga som får utföra elektriskt arbete. Det är också den fackkunniga som instruerar andra, en instruerad person blir instruerad av någon som är fackkunnig, inte av sin arbetsledare i största allmänhet.
För den gruppen är det EBR ESA Elektriskt arbete som gäller, publikationen som sedan EBR ESA 2026 har ersatt de tidigare ESA Grund och ESA Arbete.
Instruerad person – och begränsningen som kostar pengar
En instruerad person saknar den eltekniska utbildningen men har instruerats av en fackkunnig person så att hen kan undvika farorna i sitt arbete. Vill du ha hela bilden av vad rollen innebär har vi gått igenom instruerad person enligt EBR ESA 2026 separat.
Här är det i stället en enda sak som är värd din uppmärksamhet, för det är den som kostar pengar när den missas:
Instruktionen gäller bara de arbetsuppgifter och den anläggning den omfattar.
Det låter som en formalitet. Det är det inte. Det betyder att kompetensen inte automatiskt följer med när något ändras. Byter medarbetaren anläggning, får nya arbetsuppgifter eller flyttas till ett annat objekt med en annan anläggningsinnehavare, så är frågan öppen igen. Ett kursintyg i pärmen är inte samma sak som att personen är instruerad för det arbete som ska utföras just nu.
Det är också därför en instruerad person aldrig utför elektriskt arbete. Hela poängen med rollen är att den är avgränsad.
Fyra situationer och vad de kräver
Grävmaskinisten och anläggaren som arbetar nära kablar och ledningar. De rör inte anläggningen, men de arbetar där en skada kan bli allvarlig. Här handlar det typiskt om instruerad person: personen ska kunna känna igen riskerna, veta var gränserna går och veta när arbetet ska avbrytas. Vad som krävs på just ert objekt står ofta i kontraktet med beställaren.
Den som röjer vegetation i ledningsgata. Ett eget arbetsområde med egna förutsättningar, och en egen publikation i EBR ESA 2026, Skogligt underhåll, som ersatte den tidigare röjningsanvisningen. Arbetar ni i ledningsgator är det den vägen ni ska titta, inte den allmänna instruerad person-kursen.
Servicepersonal, montörer och entreprenörer i ställverksbyggnader och driftrum. Ventilationstekniker, städpersonal, byggnadsarbetare, larminstallatörer. De ska inte göra något med anläggningen över huvud taget, de ska bara vistas där. Det är en klassisk instruerad person-situation, och den missas ofta just för att arbetet inte “handlar om el”.
Den som faktiskt utför elektriskt arbete. Här finns ingen gråzon. Det kräver fackkunnig person, och utbildningen heter EBR ESA Elektriskt arbete. Att lösa det med en instruerad person-kurs fungerar inte, oavsett hur erfaren personen är.
En reservation som gäller alla fyra: det är ni som arbetsgivare, tillsammans med anläggningsinnehavaren, som avgör vilken kompetens ett visst arbete kräver. Ingen blogg kan ge er ett facit för ert objekt. Det den här texten kan göra är att visa var frågan ska ställas.
Det vanligaste felköpet
Två misstag återkommer.
Det första är att boka instruerad person åt någon som ska utföra elektriskt arbete. Det är en kurs som inte täcker uppgiften, och det upptäcks ofta först när någon frågar efter kompetensen på plats.
Det andra är att boka samma kurs åt hela personalstyrkan för att det är enklare att administrera. Det leder till två fel samtidigt: några får en utbildning som inte räcker för det de ska göra, och andra får en de inte behöver. Det är dyrare, inte billigare.
Genvägen är att gruppera personalen efter arbetsuppgift innan ni bokar, inte efter avdelning eller anställningsform.
Certifikat och giltighet
Nya ESA-certifikat gäller i tre år.
För befintliga certifikat gäller den ordinarie tiden, förutsatt att den kostnadsfria uppgraderingskursen till EBR ESA 2026 är genomförd, intyget från den krävs sedan den 1 juni 2026. Har ni personal som inte hunnit med, ta reda på var de står innan ni bokar något nytt. Det kan mycket väl vara uppgraderingen som saknas och inte en hel ny kurs.
Innan du bokar
- Vilka arbetsuppgifter ska personen faktiskt utföra, konkret, inte på titelnivå?
- Sker arbetet på anläggningen eller nära den?
- Vad kräver beställaren eller anläggningsinnehavaren i kontraktet?
- Vilken kompetens finns redan, och när går den ut?
- Har någon bytt anläggning eller arbetsuppgift sedan senast?
Den sista punkten är den som oftast glöms bort, och den som oftast ställer till det.
Rätt kurs till rätt person är sällan en fråga om att köpa mer utbildning. Det är en fråga om att veta vad var och en ska göra innan ni bokar.
