Att arbeta på eller vid väg innebär att befinna sig i en av Sveriges mest riskfyllda arbetsmiljöer. Varje år sker incidenter som kunnat undvikas med bättre planering, korrekt utmärkning och rätt kompetens. För arbetsledare och yrkesarbetare handlar det inte bara om att följa Trafikverkets regelverk för att undvika sanktionsavgifter, utan om att säkerställa att alla kommer hem oskadda efter arbetsdagens slut.
Trots strikta krav i Arbetsmiljölagen och Trafikverkets tekniska krav (TDOK) ser vi återkommande brister på svenska vägarbetsplatser. I den här artikeln går vi på djupet med de vanligaste misstagen vid vägarbete och hur du som professionell aktör kan minimera riskerna genom rätt förberedelser och utbildning.
Bristande efterlevnad av Trafikanordningsplanen (TA-planen)
Ett av de absolut vanligaste och mest allvarliga misstagen är att den faktiska utmärkningen på platsen inte stämmer överens med den godkända Trafikanordningsplanen (TA-planen). TA-planen är ett juridiskt bindande dokument som beskriver hur trafiken ska ledas om och hur personalen ska skyddas.
Det räcker inte att ha en godkänd plan i pärmen på kontoret; den måste följas till punkt och pricka ute i fält. Vanliga avvikelser inkluderar felaktiga avstånd mellan vägmärken, användning av skyltar som inte är reflekterande eller att man glömmer att täcka över befintlig skyltning som motsäger den temporära utmärkningen.
När en TA-plan inte följs skapas förvirring hos trafikanterna, vilket dramatiskt ökar risken för påkörningsolyckor. För att säkerställa att du och ditt team har rätt kunskap för att tolka och implementera dessa planer, bör ni regelbundet se över er kompetens. Du kan läsa mer och boka din arbete på väg utbildning här för att säkerställa att alla krav uppfylls.
Felaktig användning eller placering av skyddsanordningar
Skyddsanordningar som TMA-bilar (Truck Mounted Attenuator), barriärer och energiupptagande skydd är till för att rädda liv. Ett vanligt misstag är att man underskattar de krafter som uppstår vid en kollision och därför placerar skyddet felaktigt.
TMA-bilens placering: En TMA-bil som står för nära arbetsområdet riskerar att skjutas in i de arbetande vid en påkörning bakifrån (den så kallade “rullsträckan”).
Barriärer: Att inte förankra temporära barriärer enligt tillverkarens anvisningar eller att lämna glapp i barriärlinjen är kritiska fel.
Längd på skydd: Att korta ner skyddsanordningar för att “det går fortare” är ett brott mot både säkerhetstänket och gällande föreskrifter.
Enligt Trafikverkets regelverk är det byggherrens och entreprenörens gemensamma ansvar att säkerställa att rätt skyddsklass används baserat på vägens hastighetsbegränsning och trafikmängd.
Underskattning av kraven på personlig skyddsutrustning (PPE)
Inom vägarbete är synbarhet synonymt med säkerhet. Ändå ser vi ofta personal som bär smutsiga eller slitna varselkläder som inte längre uppfyller kraven för Klass 3. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) och de krav som ställs i samband med arbete på väg, måste kläderna vara certifierade och väl underhållna.
Ett annat misstag är att man tar av sig hjälmen eller lämnar fordonet utan att bära varselkläder under korta pauser eller vid lossning av material. Risken är som störst när man tror att man är “snabb”, men trafikanter hinner inte reagera på en person som inte syns ordentligt mot bakgrunden. För en djupdykning i vilka krav som ställer på dig som utförare, rekommenderar vi att du läser allt du behöver veta om arbete på väg.
Föråldrad kompetens och utgångna certifikat
Trafikverkets krav på kompetens har skärpts avsevärt de senaste åren. Det räcker inte längre att “ha gått kursen någon gång”. Många missar att kontrollera giltighetstiden på sina intyg, vilket kan leda till att arbetet stoppas vid en inspektion eller att försäkringar inte gäller vid en olycka.
Det finns olika nivåer av kompetens beroende på din roll:
Nivå 1.1, 1.2, 1.3: Grundläggande kompetens för att få vistas på vägarbetsplatsen och utföra arbete.
Nivå 2: För förare av vissa fordon och personer som utför specifika uppgifter.
Det är kritiskt att ha koll på sin egen och personalens giltighetstid för arbete på väg för att undvika onödiga driftstopp. Om certifikatet har löpt ut är man formellt inte behörig att utföra arbetet, oavsett hur lång erfarenhet man har.
Bristfällig kommunikation och riskbedömning (3:2-plan)
Varje vägarbete ska föregås av en riskbedömning. Ett vanligt misstag är att man ser denna planering som en administrativ börda snarare än ett verktyg för säkerhet. I Arbetsmiljölagen betonas vikten av att identifiera risker innan arbetet påbörjas.
Vanliga brister i riskbedömningen inkluderar:
Att inte ta hänsyn till väderförhållanden (dimma, halka, mörker).
Att missa risker för oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare).
Bristfällig kommunikation mellan olika yrkesgrupper på samma arbetsplats.
Vid större projekt krävs ofta specifika certifieringar. För de som arbetar med drift och underhåll eller byggnation krävs ofta kompetens enligt arbete på väg 1.1, & 1.3 för att säkerställa att man förstår de grundläggande säkerhetsprinciperna och de lagar som styr verksamheten.
Misstag vid utmärkning under mörker och dålig sikt
Att arbeta under natten minskar störningarna för trafiken men ökar riskerna för personalen. Ett vanligt fel är att man inte anpassar utmärkningen för nattarbete. Reflekterande material på skyltar och fordon måste vara i toppskick.
Dessutom ser vi ofta att belysningen på arbetsplatsen är bländande för mötande trafik. Om en bilist blir bländad av en stark strålkastare ökar risken för att de kör in i arbetsområdet. Här krävs en balans mellan att ha tillräckligt arbetsljus och att visa hänsyn till trafikmiljön. För de som framför väghållningsfordon eller utför mer avancerade uppgifter är det viktigt att inneha rätt nivå, såsom arbete på väg 1.1 och 2, där fordonsutrustning och specifika säkerhetskrav behandlas ingående.
Hur rätt utbildning motverkar felbeteenden
Varför uppstår dessa misstag? Ofta handlar det om en kombination av tidsbrist, gamla vanor (“vi har alltid gjort så här”) och en bristande förståelse för de bakomliggande riskerna. Utbildning är det mest effektiva verktyget för att förändra säkerhetskulturen.
Genom att investera i utbildningar inom arbete på väg får personalen inte bara ett certifikat, utan en djupare förståelse för varför vissa regler finns. Det handlar om att förstå fysiken bakom en påkörning, juridiken bakom en TA-plan och det personliga ansvaret för sina kollegors säkerhet.
Sammanfattning och vägen framåt
Vägarbete kräver precision, disciplin och ständig vaksamhet. Genom att undvika de vanligaste misstagen – från slarv med TA-planen till utgångna kompetensbevis – skapar vi en tryggare miljö för både arbetare och trafikanter. Som platschef eller arbetsledare är det ditt ansvar att se till att ditt team har de resurser och den kunskap som krävs för att utföra arbetet säkert och enligt gällande lagstiftning.
Är det dags att förnya era certifikat eller höja kompetensen i arbetslaget? Säkerställ att ni följer Trafikverkets senaste krav genom att boka rätt utbildning idag.
FAQ: Vanliga frågor om arbete på väg
Arbetet styrs primärt av Arbetsmiljölagen (AML) och dess föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Utöver detta ställer Trafikverket specifika krav i sina tekniska dokument, främst TDOK 2012:86 (Vägars utformning och utrustning) och TDOK 2012:88 (Arbete på väg). Även Vägtrafikkungörelsen och Vägmärkesförordningen är centrala
Normalt är kompetensintyg enligt Trafikverkets krav giltiga i 15 månader eller upp till 5 år, beroende på specifik nivå och avtal. Det är viktigt att kontrollera vad som står i kontraktet för det specifika projektet, då byggherren kan ställa striktare krav än minimikraven.
Att arbeta utan en godkänd TA-plan är ett allvarligt brott mot Trafikverkets regler och kan leda till omedelbart arbetsstopp och höga vitesbelopp/sanktionsavgifter. Vid en olycka kan det även leda till straffrättsligt ansvar för arbetsmiljöbrott.
Ansvaret är delat. Byggherren (ofta Trafikverket eller en kommun) har det övergripande ansvaret, men entreprenören (arbetsgivaren) har det direkta ansvaret för sina anställdas arbetsmiljö. På plats har även utmärkansvarig och skyddsombud viktiga roller.
Nej, Nivå 2 krävs för de som framför vissa fordon (t.ex. TMA-bil, plogbil eller servicefordon) samt för de som utför mer kvalificerade uppgifter som utmärkning. För de flesta yrkesarbetare räcker det med Nivå 1.1, 1.2 och 1.3.
De vanligaste orsakerna är för hög hastighet hos trafikanter i kombination med bristfällig utmärkning eller avsaknad av energiupptagande skydd (TMA). Mänskliga faktorer som ouppmärksamhet hos både bilister och vägarbetare spelar också en stor roll.





