Elsäkerhetsledaren utses av arbetsgivaren, i praktiken av den arbetsledande chefen, inför varje enskilt arbete där det finns elektrisk fara. Det är alltså inte en titel någon bär permanent, utan en funktion som pekas ut på nytt varje gång ett arbete planeras. Sedan EBR ESA 2026 började gälla den 29 maj har hela rollstrukturen setts över, och för dig som leder arbete i fält eller går en ESA-utbildning online är det värt att gå igenom vad som faktiskt gäller nu.
Uppdaterad 1 september 2026.
Vad gör en elsäkerhetsledare?
Elsäkerhetsledaren har det direkta ansvaret för hur ett arbete utförs på plats. Det handlar inte om att äga anläggningen eller att fatta driftbeslut, utan om att arbetet på arbetsplatsen genomförs säkert från början till slut.
I uppgiften ligger att:
- gå igenom arbetet och riskerna med alla som deltar innan det startar
- se till att beslutade säkerhetsåtgärder finns på plats och att de sitter kvar under hela arbetet
- hålla koll på att arbetet håller sig innanför de gränser som bestämts i planeringen
- avbryta arbetet när förutsättningarna förändras
Den sista punkten är den som oftast underskattas. En elsäkerhetsledare som inte vågar stoppa ett arbete fyller inte sin funktion. Vädret slår om, en kollega dyker upp som inte var med på genomgången, ett skydd rubbas, då ska arbetet pausas tills läget är återställt. Det mandatet är inte något elsäkerhetsledaren tar sig, det följer med funktionen.
Vem utser elsäkerhetsledaren?
Det är arbetsgivaren som utser elsäkerhetsledaren, och i praktiken sker det genom den chef som leder arbetet. Utseendet görs för ett bestämt arbete, inte som en generell utnämning som gäller tills vidare.
Att det fungerar så har en konkret anledning. Vem som är rätt person beror på arbetets art, på vilken anläggning det gäller och på vilken kompetens som krävs just den gången. Samma person kan vara elsäkerhetsledare på ett arbete i veckan och delta som medarbetare i nästa. Ett generellt utnämnande skulle sudda ut precis den kopplingen mellan uppgift och ansvar som regelverket bygger på.
Två saker skiljer ett riktigt utseende från en pappersprodukt. Den som utses ska veta om det och ha accepterat uppgiften, och den som utser ska ha egen befogenhet att göra det. En arbetsledare som pekar ut en elsäkerhetsledare utan att själv ha mandat att fördela arbetsuppgifter har inte löst någonting.
Ett vanligt missförstånd är att anläggningsinnehavaren utser elsäkerhetsledaren. Innehavaren har ett tungt ansvar enligt elsäkerhetslagen för att anläggningen är säker och inte orsakar skada på person eller egendom, men det ansvaret ligger på anläggningen, inte på bemanningen av ett enskilt arbete hos en entreprenör.
Krav på kompetens och befogenhet
För att kunna utses krävs tre saker samtidigt, och saknas en av dem faller funktionen.
Fackkunnighet. Elsäkerhetsledaren måste förstå riskerna i det arbete som ska utföras och kunna bedöma om säkerhetsåtgärderna räcker. Det förutsätter utbildning enligt ESA och ett giltigt certifikat.
Kännedom om anläggningen. Att veta hur den här anläggningen är uppbyggd, var frånskiljningen sitter och vad som är spänningssatt runt omkring. Generell kunskap räcker inte när det oväntade händer.
Befogenhet. Mandatet att stoppa arbetet, och att göra det utan att först behöva förhandla med någon. Utan den befogenheten är rollen tom.
Det tredje kravet är det som oftast fallerar i praktiken. Kompetensen finns, certifikatet är giltigt, men den utsedda personen står i en position där ett stopp får konsekvenser för tidplanen och därför inte blir av. Det är en organisationsfråga snarare än en utbildningsfråga, och den behöver lösas av den som utser.
Elsäkerhetsledare, eldriftledare och elanläggningsansvarig – vem gör vad?
Tre funktioner blandas regelbundet ihop, och skillnaden mellan dem är enklare än den låter.
Elanläggningsansvarig har det övergripande ansvaret för att anläggningen sköts säkert. Det är en funktion som ligger fast över tid och som handlar om regler, organisation och rutiner för anläggningen som helhet.
Eldriftledaren ansvarar för anläggningens säkra skötsel under arbetet, att den görs säker för det arbete som är planerat, och att den återgår till normalt driftläge efteråt. Eldriftledaren utses av elanläggningsansvarig, inte av entreprenören.
Elsäkerhetsledaren ansvarar för utförandet på arbetsplatsen. Ansvaret är avgränsat till just den arbetsplatsen och just det arbetet.
Uppdelningen svarar också på den fråga många ställer sig under utbildningen: vilken funktion har rätt kompetens och befogenhet att leda elsäkerhetsarbetet på arbetsplatsen? Det är elsäkerhetsledaren. Eldriftledaren och elanläggningsansvarig finns på andra nivåer i kedjan och styr förutsättningarna, men leder inte arbetet på plats.
Arbete inom och utanför närområdet – så påverkar ESA 2026 rollerna
I EBR ESA 2026 finns fyra arbetsmetoder: arbete utan spänning, arbete med spänning (AMS), arbete inom närområdet (AIN) och arbete utanför närområdet (AUN). AIN har ersatt det som tidigare hette ANS, och AUN är helt ny med en egen blankett.
Att AUN blivit en egen metod med egen dokumentation har betydelse för rollerna. Arbete utanför närområdet hanterades tidigare mer informellt, ofta genom en instruerad funktion utan att arbetet fick samma formella struktur som övriga metoder. I ESA 2026 är den strukturen omgjord, och funktionsindelningen för icke-elektriskt arbete och arbete utanför närområdet ser annorlunda ut än i ESA 19. Exakt hur funktionerna benämns framgår av publikationerna och gås igenom i utbildningen, det är en av de tydligaste skillnaderna att ta med sig för den som gått ESA 19 tidigare.
Det som styr vilken metod som gäller är avstånden. ESA 2026 använder begreppen områdesavstånd och arbetsavstånd. Områdesavståndet avgränsar zonerna runt en spänningssatt del och avgör därmed vilken arbetsmetod som blir aktuell. Arbetsavståndet är det avstånd som bestäms för det enskilda arbetet och som ska hållas under utförandet. Måtten varierar med spänningsnivå och framgår av publikationerna; det viktiga att förstå är att avstånden bestäms i planeringen, dokumenteras och sedan är elsäkerhetsledarens uppgift att upprätthålla på plats.
Det här ändrades i ESA 2026
EBR ESA 2026 gäller sedan den 29 maj 2026 och bygger på utgåva 4 av standarden SS-EN 50110-1. Den utgåvan fastställdes redan i maj 2024, men den äldre utgåvan från 2013 gällde parallellt fram till just den 29 maj 2026, det är därför ESA-regelverket bytte skepnad precis då.
I standardarbetet ingick en förenkling av begreppen kring definitionerna av ansvariga personer och ansvarsnivå. Det är den förändringen som märks tydligast i rollavsnitten: färre överlappande begrepp och tydligare koppling mellan arbetsuppgift och ansvar.
Regelverket består nu av åtta publikationer. En av dem, EBR ESA Ansvar och skyldigheter, är helt ny och riktar sig till arbetsledande personal, chefer, projektledare och innehavare, alltså i hög grad till dem som utser elsäkerhetsledare. Rollen som instruerad person har fått en egen uppdaterad publikation, och ESA Industri och Installation har ersatts av EBR ESA Industri.
För certifikaten gäller att befintliga ESA-certifikat behåller sin ordinarie giltighetstid, men bara tillsammans med intyget från den kostnadsfria uppgraderingskursen. Sedan den 1 juni 2026 krävs det intyget för att ett äldre certifikat ska gälla, och tidsfristen för att hinna med kursen förlängdes till den 15 augusti för dem som väntade på svar från supporten. Nya certifikat gäller i tre år.
Vanliga frågor om elsäkerhetsledaren
Vem utser elsäkerhetsledaren? Arbetsgivaren utser elsäkerhetsledaren, i praktiken genom den arbetsledande chefen, och det görs inför varje enskilt arbete. Den som utses ska ha accepterat uppgiften, och den som utser ska själv ha befogenhet att fördela arbetsuppgifter. Anläggningsinnehavaren utser alltså inte entreprenörens elsäkerhetsledare.
Vad gör en elsäkerhetsledare? Elsäkerhetsledaren ansvarar för att arbetet utförs säkert på arbetsplatsen. Det innebär att gå igenom risker och säkerhetsåtgärder med alla som deltar, se till att åtgärderna kvarstår under arbetet, hålla arbetet innanför beslutade gränser och avbryta det om förutsättningarna ändras.
Vad är skillnaden mellan elsäkerhetsledare och eldriftledare? Eldriftledaren ansvarar för att anläggningen är i säkert läge för det planerade arbetet och för att den återgår till normal drift efteråt. Elsäkerhetsledaren ansvarar för själva utförandet på arbetsplatsen. Eldriftledaren utses av elanläggningsansvarig, elsäkerhetsledaren av arbetsgivaren.
Vad innebär minsta arbetsavstånd enligt ESA? Arbetsavståndet är det avstånd till spänningssatta delar som bestäms för ett enskilt arbete och som ska hållas under hela utförandet. Det bestäms i planeringen utifrån spänningsnivå och arbetsmetod, dokumenteras och får inte underskridas. Exakta mått framgår av ESA-publikationerna.
Så tar du det vidare
Om ni inte har en tydlig rutin för hur elsäkerhetsledare utses inför varje arbete är det där arbetet börjar, inte i utbildningskatalogen. En rutin som säger vem som utser, hur det dokumenteras och vad den utsedda personen får stoppa löser det mesta.
Därefter handlar det om att kompetensen matchar rollerna. Gick din personal ESA 19 är rollavsnitten det som skiljer sig mest mot ESA 2026, och det är också det som märks först när något går fel i fält.
