I vår roll som utbildare inom APV lägger fundamentet för hur ett arbetslag hanterar oväntade situationer. Det handlar inte bara om att känna till reglerna, utan om att förstå de bakomliggande riskerna som forskningen identifierat som kritiska för liv och hälsa.
Den mänskliga faktorn och kognitiv belastning
En av de mest omfattande studierna kring vägarbetssäkerhet har genomförts av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). Deras forskning visar att olyckor vid vägarbeten ofta beror på en kombination av hög kognitiv belastning hos trafikanten och brister i utmärkningen. När en bilist möter ett vägarbete tvingas hjärnan processa en stor mängd ny information på mycket kort tid. Om utmärkningen är otydlig eller felaktig ökar risken för panikreaktioner eller felaktiga beslut dramatiskt.
Vi ser i vår verksamhet att en väl genomförd arbete på väg utbildning ger deltagarna verktygen för att minimera denna belastning. Genom att förstå trafikpsykologi kan vi som utförare skapa en miljö som guidar trafikanten rätt. Forskningen understryker att en “självförklarande” vägmiljö, där hastighetsdämpande åtgärder och tydlig skyltning samverkar, är avgörande. Detta kräver att personalen på plats har en djupare förståelse för hur människan reagerar under stress, något som vi fokuserar på i våra kurser.
Utbildning som den sista barriären
Inom modern säkerhetsvetenskap används ofta “Swiss Cheese-modellen” för att förklara hur olyckor uppstår och hur de kan förhindras. Varje säkerhetsåtgärd ses som en skiva ost med små hål i. När hålen i alla skivor hamnar i linje sker olyckan. Lagren består av lagstiftning, tekniska skydd (som TMA-bilar och barriärer), planering (TA-planer) och slutligen den individuella kompetensen.
Vi betonar ofta att kompetenslagret är det som räddar situationen när de andra systemen sviktar. Om en barriär har placerats felaktigt på grund av tidsbrist, eller om en bilist ignorerar varningsskyltar, är det den utbildade medarbetarens vaksamhet som utgör den sista barriären. Forskning visar att personal med rätt kompetens är betydligt mer benägen att rapportera tillbud och korrigera brister innan de leder till olyckor. Genom en APV utbildning säkerställer vi att detta sista lager är så tätt som möjligt.
Analys av olycksstatistik och tekniska krav
Trafikverket publicerar regelbundet rapporter över tillbud och olyckor (t.ex. i databasen STRADA). Statistiken visar att en betydande andel av olyckorna sker vid etablering och avetablering av vägarbeten. Det är under dessa kritiska moment som personalen är som mest exponerad. Forskning kring kollisionskrafter har lett fram till de stränga krav på energiupptagande skydd (TMA) som vi ser idag i TDOK-regelverken.
Vi ser att förståelsen för fysiken bakom en påkörning är central. En TMA-bil som står på fel avstånd kan bli en fara istället för ett skydd. Genom att investera i utbildningar inom arbete på väg får personalen inte bara kännedom om att de ska använda skydd, utan även den tekniska kunskapen om hur rullsträckor och krockvåld fungerar i praktiken. Vetenskapen visar att när personalen förstår varför en regel finns, ökar efterlevnaden markant jämfört med om man bara ger order utan förklaring.
Säkerhetskultur och normer i arbetslaget
Forskning kring säkerhetskultur visar att utbildning har en starkt normgivande effekt. På en arbetsplats där alla har genomgått certifierade utbildningar skapas en gemensam förståelse för vad som är ett acceptabelt beteende. Vi arbetar aktivt med att stärka den interna kommunikationen i arbetslagen. Om en nyanställd ser att en erfaren kollega slarvar med skyddsutrustningen krävs en stark kultur för att våga påpeka felet.
När vi samlar yrkesarbetare och arbetsledare för utbildning, ser vi hur diskussioner kring verkliga scenarier och forskningsbaserade olycksanalyser skapar en ny respekt för de risker som finns. Det handlar om att bryta “riskblindhet” den farliga tendensen att vänja sig vid risker man möter varje dag. Vetenskapen pekar på att kontinuerlig utbildning är det enda sättet att hålla riskmedvetenheten levande över tid.
Utbildning som investering
Det finns även en ekonomisk aspekt av säkerhetsforskningen som vi inte får ignorera. Olyckor vid vägarbeten medför enorma kostnader i form av sjukskrivningar, maskinskador och juridiska processer. Arbetsmiljölagen (AML) ställer krav på att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vid en rättslig prövning är utbildningsbevis ofta det första som granskas.
Vi ser att de företag som prioriterar kompetens har färre driftstopp och lägre försäkringspremier. Forskning inom “Safety ROI” (Return on Investment) visar att varje krona som satsas på förebyggande arbetsmiljöarbete ger flera kronor tillbaka i minskade olyckskostnader och ökad produktivitet. Att välja oss för sin kompetensutveckling är därför inte bara ett sätt att följa lagen, utan en ren affärsstrategisk vinst.
Framtidens utmaningar
Vägarbetet står inför stora förändringar med introduktionen av autonoma fordon och digitala varningssystem. Forskning pågår just nu kring hur uppkopplade fordon kan kommunicera direkt med vägarbetsplatser för att varna förare i god tid. För att vi ska kunna dra nytta av denna teknik krävs att grundkompetensen är stabil. Vi följer noga den vetenskapliga utvecklingen för att säkerställa att våra utbildningsmoment alltid ligger i framkant.
Sammanfattningsvis kan vi slå fast att forskningen är tydlig finns inga genvägar till en säker arbetsmiljö på väg. Utbildning är det fundament som hela säkerhetsarbetet vilar på. Genom att förena tekniska krav med insikter om mänskligt beteende och trafikpsykologi skapar vi förutsättningar för att alla som arbetar på våra vägar ska komma hem oskadda.
Vi fortsätter att driva på för en högre säkerhetsstandard i Sverige, grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet. Att vara utbildad är att vara förberedd och i vår bransch är förberedelse skillnaden mellan liv och död.
FAQ risker inom arbete på väg
Den enskilt största faktorn är mänsklig ouppmärksamhet, både hos trafikanter och personal. Forskning från VTI visar att distraktion (t.ex. mobilanvändning) i kombination med otydlig utmärkning är en kritisk riskfaktor som utbildning syftar till att minimera.
Genom att öka riskförståelsen och kunskapen om gällande regelverk (TDOK). Forskning visar att personal som förstår de bakomliggande orsakerna till säkerhetsregler är mer benägna att följa dem än de som bara ser reglerna som ett tvång.
Analyser visar att TMA-fordon (Truck Mounted Attenuator) räddar ett stort antal liv varje år genom att absorbera krockenergi vid påkörningar bakifrån. Utbildning krävs dock för att TMA-bilen ska placeras korrekt med hänsyn till rullsträcka och hastighetsbegränsning.
Ja, internationella studier visar en tydlig ROI på investeringar i arbetsmiljö. Kostnaderna för en enda olycka är betydligt högre än kostnaden för att utbilda ett helt arbetslag under en hel karriär.
