En byggarbetsplats är en dynamisk miljö där riskerna ser helt annorlunda ut än på ett kontor. Här hanterar vi tunga fordon, arbete på hög höjd, högspänning och roterande verktyg. När olyckan är framme handlar det sällan om ett enkelt plåster på såret. Det handlar om klämskador, massiva blödningar, fallolyckor eller hjärtstopp orsakade av elolyckor.
Som säkerhetsinstruktör ser jag ofta att kunskapen om första hjälpen prioriteras ner eller att man förlitar sig på gammal kunskap. Men vet du och dina kollegor vad som faktiskt krävs enligt lag, och framför allt: vet ni vad ni ska göra när sekunderna räknas? Här reder vi ut 5 vanliga myter om HLR utbildning och första hjälpen, specifikt kopplat till riskerna i vår bransch.
Myt 1: “Vi gick en kurs för fem år sedan, det sitter i ryggmärgen”
Detta är en av de farligaste missuppfattningarna. Kunskap i Hjärt- och lungräddning (HLR) är en färskvara. Studier visar att kompetensen att utföra korrekta bröstkompressioner och inblåsningar avtar kraftigt redan efter sex månader.
På en byggarbetsplats förändras dessutom förutsättningarna ständigt. Nya moment och nya underentreprenörer innebär nya risker. Att ha gått en utbildning för flera år sedan garanterar inte att du är redo att agera idag.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1999:7) ska kunskaperna om första hjälpen hållas aktuella. Rekommendationen är att genomföra en repetitionsutbildning varje år för att säkerställa att beredskapen är reell, inte bara en bock i protokollet.
Myt 2: “En vanlig HLR kurs räcker för alla arbetsplatser”
Standardiserad HLR är utmärkt för allmänheten, men på ett bygge krävs mer. En vanlig kurs täcker sällan hur du hanterar en traumatisk blödning från en cirkelsåg eller hur du säkrar en person som fallit från en ställning men hänger kvar i selen (hängetrauma).
För yrkesarbetare inom bygg och anläggning måste en första hjälpen utbildning inkludera scenarion som är relevanta för arbetsmiljön. Vi måste prata om klämskador och hur vi agerar säkert runt maskiner. Det är här begreppet L-ABCDE blir kritiskt.
Vikten av L-ABCDE i byggmiljö
I vår bransch räcker det inte med att bara kontrollera andningen. Vi arbetar efter principen L-ABCDE:
L (Livsfarligt läge): På en byggarbetsplats är detta steg avgörande. Innan du rusar fram, måste du bedöma om platsen är säker. Finns det risk för ras? Är strömmen bruten? Står grävmaskinen stilla? Om du skadar dig själv kan du inte hjälpa någon annan.
A, B, C, D, E: Därefter följer luftvägar, andning, cirkulation (stoppa blödning), medvetandegrad och exponering.
Att kunna prioritera rätt enligt denna modell är skillnaden mellan en kontrollerad insats och kaos.
Myt 3: “Ambulansen kommer snabbt, vi behöver bara ringa 112”
I teorin stämmer det att svensk ambulanssjukvård är effektiv. I praktiken kan en byggarbetsplats vara svårtillgänglig. Ni kanske befinner er på en etablering långt ute i skogen i Gävleborg, högt upp i en kran, eller i en kulvert under jord.
Det tar tid för räddningstjänsten att lokalisera exakt var på området olyckan skett och att ta sig dit fysiskt. Vid ett hjärtstopp minskar chansen till överlevnad med 10 procent för varje minut som går utan HLR. Vid en kraftig artärblödning kan en person förblöda på några minuter. Ni måste kunna överbrygga tiden fram till att professionell hjälp tar över. Det är ert agerande de första 10–15 minuterna som avgör utfallet.
Myt 4: “Vi har en hjärtstartare i boden, så vi är säkra”
En hjärtstartare är ett fantastiskt hjälpmedel som drastiskt ökar överlevnadschanserna vid hjärtstopp. Men en apparat i en dammig låda på kontoret räddar inga liv.
För att hjärtstartaren ska göra nytta krävs tre saker:
Tillgänglighet: Den ska vara placerad där arbetet sker, inte inlåst.
Kunskap: Personalen måste ha genomgått en praktisk HLR kurs där de fått öva med hjärtstartare för att våga använda den i en stressad situation.
Underhåll: Batterier och elektroder måste bytas regelbundet.
Det är också ett lagkrav att det ska finnas rutiner för hur utrustningen sköts och vem som ansvarar för den.
Myt 5: “Säkerheten är skyddsombudets ansvar”
Arbetsmiljölagen är tydlig: Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att det finns beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Men säkerhetskulturen byggs av alla.
När olyckan sker är det sällan skyddsombudet eller platschefen som står närmast. Det är kollegan vid skruvdragaren eller i grävmaskinen. Därför måste alla på arbetsplatsen, oavsett roll, ha grundläggande kunskaper. Att investera i utbildning är att investera i varandras trygghet.
Säkra kompetensen i Gävleborg och Sundsvall
Vi på Entreprenadutbildning vet att varje bygge är unikt. Oavsett om ni arbetar med vägunderhåll i Hudiksvall eller stambyten i Gävle, måste utbildningen spegla er verklighet.
En korrekt utformad utbildning uppfyller inte bara Arbetsmiljöverkets krav i AFS 1999:7, den skapar också en trygghet i arbetslaget. Att veta att kollegan bredvid kan stoppa en blödning eller starta ett hjärta gör att vi arbetar bättre och säkrare.
Vill ni säkerställa att er arbetsplats har rätt beredskap? Vi erbjuder anpassad HLR-utbildning i Gävleborg och Sundsvall som fokuserar på de risker ni möter dagligen.
Lämna inget åt slumpen. Se till att ni har kunskapen innan olyckan är framme.
Vanliga frågor om HLR och första hjälpen på bygget (FAQ)
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:7 kräver att det på varje arbetsplats ska finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Detta innebär att byggarbetsplatser ofta har högre krav på utrustning och utbildning än kontor. Läs mer hos Arbetsmiljöverket
Riktlinjerna rekommenderar att man repeterar sina kunskaper genom en utbildning varje år. Detta för att bibehålla den praktiska förmågan och säkerställa att man är uppdaterad på de senaste riktlinjerna.
En branschanpassad utbildning fokuserar utöver hjärt-lungräddning även på specifika skademoment som är vanliga inom bygg, såsom klämskador, fallolyckor, elskador och massiva blödningar. Fokus ligger ofta på L-ABCDE för att säkra platsen (Livsfarligt läge) innan insats.
Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt många personer som kan ge första hjälpen. På en riskfylld arbetsplats som ett bygge, där arbetet ofta är spritt över stora ytor, är det starkt rekommenderat att all personal har grundläggande utbildning för att snabbt kunna agera.
